Lektionspaket: Karin Boye
Karin Boye
Karin Boye är en av 1900-talets främsta diktare och prosaförfattare. Många av hennes verk är än idag förvånansvärt moderna, lättlästa och drabbande skildringar av längtan efter uppror och frihet, något som gör hennes texter mycket lämpliga för skolungdomar. Dessutom finns hon representerad i Skolverkets läslista för gymnasiet med dikten ”Ja visst gör det ont”, som även återfinns i undervisningsmaterialet här.
I detta lektionspaket presenteras fyra olika texter av Karin Boye, två noveller och två dikter. Dikterna hör till hennes mer kända och lästa verk medan novellerna i större utsträckning fallit i glömska. Samtliga texter behandlar ur olika infallsvinklar behovet av att göra sig fri från konventioner och förväntningar och att både våga vara, och visa sig sårbar.
Till varje text hittar du instuderingsfrågor och skrivuppgifter med utgångspunkt i det lästa. Till novellerna finns dessutom tillhörande ordlistor. Paketet innehåller även en muntlig och en skriftlig examinationsuppgift. Lektionsplaneringen är uppbyggd för att du ska kunna använda lektionspaketet i sin helhet eller välja ut enstaka texter att arbeta med.
Mycket nöje!
Lektionsplanering
Lektionspaketet är uppbyggd i sex olika moment: ett för varje verk, ett som introducerar författarskapet, och ett för examination. Du kan välja ut och sålla bland momenten efter eget tycke, eller följa undervisningsmaterialet från början till slut.
Varje moment är utformat för att rymmas inom en lektion à cirka 60-90 minuter, med undantag för examinationen som minst kräver 120 minuter. Beroende på din elevgrupps förkunskaper, läsvana och inte minst motivation kan ett moment förstås ta kortare eller längre tid.
MOMENT ETT
Introduktion till Karin Boyes författarskap
Till läraren: lektionsplanering
Detta inledande moment presenterar Karin Boyes liv, samt ger en översiktlig inblick i vad som formade hennes författarskap. Introduktionen är uppdelad i en kortare biografisk text och en presentation som du som lärare kan hålla för eleverna. De är innehållsmässigt snarlika och du kan därför välja om du vill låta eleverna ta del av antingen texten eller presentationen, eller båda två.
I det nedladdningsbara materialet hittar du instuderingsfrågor som kan användas för att bearbeta innehållet.
Väljer du att bara använda dig av den lärarledda presentationen kan du göra följande övning i anteckningsteknik:
Ge eleverna i uppdrag att anteckna under föreläsningen, berätta att de efteråt kommer att få göra ett skriftligt förhör/prov. Använd instuderingsfrågorna som förhör och låt eleverna utgå från sina föreläsningsanteckningar när de skriver ”provet”.
Nedladdningsbart
Här hittar du allt nedladdningsbart material för momentet.
Författarpresentation: Karin Boye
Karin Boye är en av Sveriges mest lästa och berömda författare. Hon föddes år 1900 i Göteborg och flyttade som nioåring tillsammans med föräldrarna och sina två småbröder till Stockholm. Hemmiljön var välbärgad. Boyes pappa Fritz var civilingenjör och mamma Signe engagerad i kvinnosaksfrågan (den tidens feministiska rörelse), bland annat som kommunpolitiker i Huddinge. Trots det materiella välståndet var barndomen inte enbart lycklig, mycket beroende på att mamman i perioder missbrukade alkohol.
Karin Boye började redan som liten flicka att skriva både dikter, noveller och teaterpjäser. Efter gymnasiet utbildade hon sig till folkskollärare (ungefär motsvarande dagens låg- och mellanstadieskola) och arbetade som det i perioder. Senare studerade hon också litteraturhistoria och språk vid Uppsala universitet, som nyligen hade börjat ta emot kvinnliga studenter. Hon var även översättare och översatte bland annat Thomas Mann och T.S. Eliot till svenska.
1922 debuterade hon med diktsamlingen Moln, och gav under sin livstid därefter ut fyra diktsamlingar, fem romaner och två novellsamlingar. Postumt (efter hennes död) publicerades ytterligare en diktsamling och en novellsamling. Mest berömd är Karin Boye som poet och för romanen Kallocain. Denna är en dystopisk framtidsskildring om en kontrollerande stat där en vetenskapsman uppfinner ett sanningsserum som tvingar människor att avslöja sina innersta tankar och hemligheter. Kallocain beskrivs ofta som den svenska versionen av George Orwells roman 1984, som även den handlar om en diktatur där alla invånare konstant kontrolleras. Kallocain publicerades dock åtta år innan Orwells bok, år 1940. Antagligen liknar verken varandra eftersom både Boye och Orwell läst och troligtvis inspirerats av den ryska författaren Jevgenij Zamjatins dystopiska roman Vi, som gavs ut på engelska 1924.
Boye var under hela sitt vuxna liv övertygad socialist och feminist, och en stark motståndare till fascism och nazism. Hon hade kärleksrelationer med både män och kvinnor och hade i dag kanske kategoriserats som bisexuell. Boye brottades med sin sexualitet, eftersom homo- och bisexualitet under hennes livstid var mycket tabubelagt och till och med olagligt. Det var först när hon i trettioårsåldern flyttade till Berlin, som innan andra världskriget var en av Europas friaste städer, som hon började leva öppet som bisexuell och så småningom bli tillsammans med en kvinna.
Många av Boyes verk kretsar kring frihetssökande, behovet av att göra uppror mot det som begränsar människors liv och att våga vara sårbar för att kunna leva livet fullt ut. Det är allmänmänskliga frågor som gör att hon ständigt upptäcks och älskas av nya generationer läsare.
Frågor om Karin Boyes liv & författarskap
- När levde Karin Boye?
- Hur var hennes uppväxt?
- Vad engagerade sig Boyes mamma i, och vad skulle det kunna säga om uppväxtmiljön?
- Vad hade Boye för olika yrken under sitt liv?
- Vad hette Boyes debut? Vilken typ av bok var det? När kom den ut?
- Vad heter hennes mest kända roman? Vad handlar den om?
- Vad hade Karin Boye för politisk övertygelse?
- Vilka teman är återkommande i Boyes verk? Varför är de fortfarande aktuella för dagens läsare?
MOMENT TVÅ
”Ja visst gör det ont”
Till läraren: lektionsplanering
”Ja visst gör det ont” är tveklöst en av de mest välkända svenska dikterna. Den publicerades i den modernistiska diktsamlingen För trädets skull 1935.
I det nedladdningsbara materialet hittar du, utöver dikten, instuderingsfrågor och en skrivuppgift med utgångspunkt i det lästa. Den senare behandlar, utöver Boyes dikt, rapparen Grioas låt ”01”, som lånar diktens inledande rad för att beskriva känslorna efter Göteborgskravallerna 2001. För de elever som vill fördjupa sig i detta finns låten att lyssna på via Spotify, och hela låttexten går att hitta på webbplatsen Genius Lyrics.
Vill ni ytterligare fördjupa er i dikten finns den inläst av flera olika personer på Litteraturbankens sida Ljud & Bild under Karin Boyes ljudmaterial. Lyssna gärna på flera av inläsningarna och reflektera tillsammans över hur högläsaren påverkar diktens budskap och känsla.
”Ja visst gör det ont” har undersökts noga och av många, och den elev som gör en internetsökning på analys av dikten kommer att få många träffar. Överväg därför att låta eleverna både läsa dikten och svara på instuderingsfrågorna med penna och papper.
Nedladdningsbart
Här hittar du allt nedladdningsbart material för momentet.
Arbeta med ”Ja visst gör det ont”
- Vilka två konkreta skeenden beskriver dikten? Vad händer när en trädknopp brister?
- Vad skulle dessa två skeenden kunna vara bilder för?
- Hur påverkar diktens första två ord läsningen? Skulle läsningen bli annorlunda om dikten istället började med ”Det gör ont när knoppar brister”?
- Vad skulle ”den tillit som skapar världen” kunna vara för något enligt dig?
- Karin Boye skrev ofta om uppror och frigörelse. På vilket sätt finns dessa teman med i den här dikten?
Skrivuppgift: låna av Boye
Den svenska rapparen Grioa (född 1984 och död 2008) lånar i låten ”01” diktens inledande rad när han ska beskriva Göteborgs-kravallerna, de våldsamma sammandrabbningarna mellan ungdomar och polis i Göteborg sommaren 2001. Han lånar av Boye på det här sättet:
Visst gör det ont när knoppar brister
Hur känns det när knoppar brister
Och nu ska skotten i deras vapen
öppnas som blomblad
Men den sommaren såg jag nåt vackert
när blocket stal eran storstad
Och resten av konsekvenserna
ser jag som självförsvar
Gör som Grioa och låna första raden av ”Ja visst gör det ont” i en egen text. Vilken sorts text du vill skriva bestämmer du själv. Det kan vara poesi, som en dikt eller låttext, lika gärna som en prosatext. Fundera över vad du tänker dig att knopparna som brister skulle kunna vara bilder för och utgå från den tanken i ditt skrivande.
Börja din text såhär:
Ja visst gör det ont när knoppar brister …
MOMENT TRE
”Mammas duktiga flicka”
Till läraren: lektionsplanering
Novellen ”Mammas duktiga flicka” är en del av novellsamlingen Ur funktion från 1940. Novellen följer den treåriga Monica som ligger på sjukhus med benbrott. Hon har av sin mamma fått lära sig att aldrig klaga eller gråta och är därför tillknäppt och orolig. Detta förändras när syster Marit uppmuntrar den lilla flickan att släppa ut både gråt och bråk.
Du hittar novellen som PDF under rubriken ”Nedladdningsbart” eller i novellsamlingen Ur funktion hos Litteraturbanken.
Börja med att läsa novellen, enskilt eller högt för varandra beroende på elevgruppens läsvana och behov. Använd gärna den tillhörande ordlistan för att, enskilt eller gemensamt, slå upp de ord eleverna är osäkra på. Vid behov kan ni även sammanfatta texten gemensamt innan eleverna börjar arbeta med instuderingsfrågorna
Nedladdningsbart
Här hittar du allt nedladdningsbart material för momentet.
Arbeta med ”Mammas duktiga flicka”
Du har nu läst Karin Boyes novell ”Mammas duktiga flicka”. Nedan hittar du frågor som ska hjälpa dig att nå en djupare förståelse av novellen. De tre första är frågor för grundläggande förståelse, övriga är frågor för en djupare analys. Längst ned hittar du en lite längre skrivuppgift.
Frågor för grundläggande förståelse
- Vem är Monica?
- Vem är syster Margit?
- Var utspelar sig novellen? Vad får du veta om platsen?
Analysfrågor
- Är det Monica eller Margit som är novellens huvudperson? Varför tycker du det?
- Vad ger novellen för förklaring till att Monica är så tillbakadragen och rädd för att göra fel?
- På vilket sätt utvecklas Monica under berättelsen? Vad är syster Margits roll i den utvecklingen?
- Tycker du att det är en positiv eller negativ utveckling?
- Hur är Monicas familj? På vilket sätt har de bidragit till Monicas personlighet?
- Varför känner sig Margit ledsen i novellens slut?
- Vad tror du händer med Monica efter berättelsens slut?
- Ett av novellens teman är uppror. På vilket sätt då?
Skrivuppgift
Novellen gavs ut 1940 och genom den får läsaren en inblick i tidens syn på barn. Vilka förväntningar verkar de vuxna rollfigurerna ha på barn? Vilken syn på barn förespråkar novellen? Varför framstår det som något positivt att bråka och skrika?
Svara på frågorna ovan och skriv en kort argumenterande text där du tar ställning antingen med eller mot novellens barnsyn. Använd Monica och Marit som positiva eller negativa exempel beroende på din ståndpunkt. Din text ska besvara följande fråga: Ska barn uppfostras till att vara duktiga?
MOMENT FYRA
”Jag vill möta …”
Till läraren: lektionsplanering
”Jag vill möta …” hör till Boyes mest kända verk. Dikten publicerades första gången i diktsamlingen Härdarna 1927, den samling som utgjorde Boyes stora genombrott och hyllades av kritikerna. Själv var hon kanske inte lika nöjd. I ett brev beskriver hon den själv (möjligen ironiskt) i förklenande ordalag:
Den lilla boken som är bifogad har nyss kommit ut. Jag är rädd den är dålig. Ihålig. Svamlig. Banal. Det bästa är Nietzsche-översättningarna. Ja, nu är det inget att göra åt, nu är den tryckt redan.
I det nedladdningsbara materialet hittar du förutom dikten även analysfrågor och en kortare skrivuppgift med utgångspunkt i det lästa.
”Jag vill möta …” har varit föremål för många analyser, och färdiga svar är lätta att hitta med en internetsökning. Överväg därför att låta eleverna läsa och svara på frågorna analogt, med papper och penna.
Nedladdningsbart
Här hittar du allt nedladdningsbart material för momentet.
Arbeta med ”Jag vill möta …”
- I dikten nämns vapen och rustning. Vilken sorts strid är det som vapnen och rustningen används till? Vad kan de vara symboler för? En symbol är i det här sammanhanget en bild som har en djupare mening och betecknar någonting mer eller annat än det som visas.
- I det tredje stycket beskrivs bilder av hur växter utvecklas och växer. Vad skulle detta kunna vara en bild för?
- I dikten finns några motsatspar som kontrasteras mot varandra. Vilka då? Varför står de i motsats till varandra? Vad kan det betyda?
- Hur utvecklas diktjaget genom dikten?
- Vad innebär det enligt dig att möta livets makter vapenlös?
- Karin Boye skrev ofta om uppror och frigörelse. På vilket sätt finns dessa teman med i den här dikten?
Skrivuppgift
I Karin Boyes dikt vill diktjaget ”möta livets makter vapenlös”. Hur vill du möta livet? Skriv en dikt eller en kortare text där du svarar på den frågan.
MOMENT FEM
”Det förändrar saken …”
Till läraren: lektionsplanering
Novellen ”Det förändrar saken …” återfinns i Boyes första novellsamling Uppgörelser från 1934. Samlingen är ett hopplock av texter som tidigare publicerats i olika tidskrifter och som Boye i många fall skrev för att klara försörjningen. ”Det förändrar saken …” följer en trettiosjuårig journalist som morgonen efter ett läkarbesök vaknar med den fasta övertygelsen att hon är döende. I snabb följd drabbas hon av ångest, stress över allt som måste göras och till sist lättnad när hon inser att döden befriar henne från plikter och krav.
Novellens handling är enkel men för mindre läsvana elever kan den narrativa strukturen vara lite klurig. Novellens huvudperson Erna Högström presenteras indirekt genom att olika delar av hennes person och liv frammanas av dödsångesten. Ett led i att förstå novellen blir därför att kartlägga dess huvudperson. I det nedladdningsbara materialet hittar du därför frågor som syftar till att förstå vem Erna Högström är, utöver analysfrågor för en djupare förståelse.
Du hittar novellen som PDF under rubriken ”Nedladdningsbart” eller i novellsamlingen Uppgörelser hos Litteraturbanken.
Börja med att läsa novellen, enskilt eller högt för varandra beroende på elevgruppens läsvana och behov. Använd gärna den tillhörande ordlistan för att, enskilt eller gemensamt, slå upp de ord eleverna är osäkra på. Vid behov kan ni även sammanfatta texten gemensamt innan eleverna börjar arbeta med instuderingsfrågorna.
I det nedladdningsbara materialet hittar du utöver instuderingsfrågorna även en kreativ skrivuppgift om den fantasieggande Flickan från Seine som nämns i novellen.
Nedladdningsbart
Här hittar du allt nedladdningsbart material för momentet.
Skrivuppgift: Flickan från Seine
I novellen refereras det till ”flickan från Seine”. Detta var en under sent 1800-tal och tidigt 1900-tal berömd dödsmask av en okänd ung flicka. En dödsmask är en avgjutning av en död persons ansikte, något som gjordes för att komma ihåg hur personen såg ut. De kunde skapas för att man senare skulle göra en skulptur av den döda, eller för att eventuella anhöriga skulle kunna identifiera ett okänt lik även efter begravningen. När fotografiet uppfanns försvann behovet av dödsmasker och de slutade produceras.
Vem flickan från Seine var och varför hon dog vet vi inte säkert. Enligt vissa rykten hittades hon drunknad i den parisiska floden Seine (därav namnet), enligt andra dog hon av tuberkulos. I bägge fallen förtäljer historien att hon var så vacker att bårhuspersonalen kände sig tvungen att göra en avgjutning av hennes ansikte, något som kanske inte heller är sant. Säkert är i alla fall att hennes dödsmask makabert nog blev en mycket populär inredningsdetalj hos trendkänsliga och finkulturella européer. Man fängslades av hennes skönhet och gåtfulla leende, och vissa klassar henne till och med som ett av tidens skönhetsideal och sexsymboler.
Skriv ur den okända flickans perspektiv. Vem var hon? Hur och varför dog hon? Vad var det som fick henne att le ända in i döden? Är det, som Erna Högström i novellen tror, ett lite retsamt leende? Och vad tycker flickan om att människor hon inte känner använder hennes döda ansikte som väggdekoration?
Börja din text så här:
Det är jag som av eftervärlden ska kallas flickan från Seine, men egentligen heter jag…
Instuderingsfrågor
Skriv upp allt du får veta om novellens huvudperson.
- Vad heter hon?
- Hur gammal är hon (det nämns faktiskt vid ett tillfälle i texten)?
- Vad jobbar hon med?
- Hur ser hennes familj ut?
- Har hon en kärleksrelation med någon?
- Hur är hon som person?
Arbeta sedan med frågorna:
- Varför tror huvudpersonen att hon ska dö?
- Hur reagerar hon inför att hon ska dö? Hur ändras hennes reaktion genom berättelsen? Varför ändrar hon sig?
- Vilken av hennes reaktioner tycker du är mest förståelig?
- Hur slutar novellen?
- Vad tror du händer efter novellens slut?
- Ett av novellens teman är uppror. På vilket sätt då?
MOMENT SEX
Examination
Till läraren: examinationsuppgift
Här hittar du förslag på hur momentet kan examineras både skriftligt och muntligt. De två examinerande uppgifterna liknar varandra och fokuserar på hur tematiken uppror och frigörelse framträder på olika sätt i de fyra texter som ingår i lektionspaketet. Den muntliga uppgiften är tänkt att kunna fungera både som lärarens underlag vid ett litteraturseminarium och som en podcastuppgift som eleverna spelar in på egen hand.
Här hittar du allt nedladdningsbart material för momentet.
Nedladdningsbart
Skriftlig examinationsuppgift
Du har nu läst och analyserat fyra texter av Karin Boye:
- Dikten ”Jag vill möta …” från 1927.
- Dikten ”Ja visst gör det ont” från 1935.
- Novellen ”Det förändrar saken …” från 1934.
- Novellen ”Mammas duktiga flicka” från 1940.
Välj ut tre av de fyra texterna, en novell och två dikter eller två noveller och en dikt. Skriv en utredande text där du sammanfattar, analyserar och jämför de texter du valt ut.
Din text ska omfatta cirka 600–800 ord. Det är viktigt att du följer skriftspråkets normer, håller en formell stil och skriver en självbärande text. Det innebär att någon som varken läst instruktionen, novellerna eller dikterna ska kunna förstå din text och följa med i dina resonemang.
Rubrik: Uppror och frihet i Karin Boyes författarskap
Inledning: Karin Boye, född 1900 och död 1941, är en av Sveriges mest inflytelserika författare. Hon är mest känd för sina dikter men skrev även romaner och noveller. Ett återkommande tema i hennes författarskap är uppror och frigörelse. I denna text kommer jag att undersöka dessa teman i tre av Boyes verk. Vari består och hur skildras upproret i de olika texterna? Vad är det man behöver göra sig fri från?
Stycke 1: Presentera och sammanfatta den första texten du valt ut. Tolka och beskriv på vilket sätt den handlar om uppror och frihet, var noga med att förklara varför du gör den tolkningen. Ge exempel ur texten som stöd för din analys.
Omfång: cirka 100 ord.
Stycke 2: Presentera och sammanfatta den andra texten du valt ut. Tolka och beskriv på vilket sätt den handlar om uppror och frihet, var noga med att förklara varför du gör den tolkningen. Ge exempel ur texten som stöd för din analys.
Omfång: cirka 100 ord.
Stycke 3: Presentera och sammanfatta den tredje texten du valt ut. Tolka och beskriv på vilket sätt den handlar om uppror och frihet, var noga med att förklara varför du gör den tolkningen. Ge exempel ur texten som stöd för din analys.
Omfång: cirka 100 ord.
Stycke 4: Nu ska du jämföra och analysera texterna med hjälp av det du presenterat i tidigare stycken. Vilka likheter finns det mellan hur texterna skildrar uppror och frigörelse? Vilka skillnader? Handlar texterna om samma typ av uppror?
Omfång: cirka 150–200 ord.
Stycke 5: Avsluta din text med att kort sammanfatta det du kommit fram till ovan och besvara frågorna i inledningen.
Omfång: cirka 50–100 ord.
Muntlig examinationsuppgift
Ni har nu läst och analyserat fyra texter av Karin Boye:
- Dikten ”Jag vill möta …” från 1927.
- Dikten ”Ja visst gör det ont” från 1935.
- Novellen ”Det förändrar saken …” från 1934.
- Novellen ”Mammas duktiga flicka” från 1940.
Tillsammans ska ni nu sammanfatta, analysera och jämföra texterna i en muntlig diskussion. Tänk på att förklara så noga att även den som aldrig läst eller hört talas om Karin Boye förstår vad ni menar. Det är också viktigt att ni fördelar talutrymmet jämnt så att alla i gruppen får komma till tals.
Person 1: Presentera och sammanfatta ”Jag vill möta …”. Berätta vilken sorts text det är och vad den handlar om. Tolka och beskriv på vilket sätt den handlar om uppror och frihet, var noga med att förklara varför du gör den tolkningen. Ge exempel ur texten som stöd för din analys.
Person 2: Presentera och sammanfatta ”Det förändrar saken …”. Berätta vilken sorts text det är och vad den handlar om. Tolka och beskriv på vilket sätt den handlar om uppror och frihet. Var noga med att förklara varför du gör den tolkningen. Ge exempel ur texten som stöd för din analys.
Person 3: Presentera och sammanfatta ”Ja visst gör det ont”. Berätta vilken sorts text det är och vad den handlar om. Tolka och beskriv på vilket sätt den handlar om uppror och frihet, var noga med att förklara varför du gör den tolkningen. Ge exempel ur texten som stöd för din analys.
Person 4: Presentera och sammanfatta ”Mammas duktiga flicka”. Berätta vilken sorts text det är och vad den handlar om. Tolka och beskriv på vilket sätt den handlar om uppror och frihet, var noga med att förklara varför du gör den tolkningen. Ge exempel ur texten som stöd för din analys.
Tillsammans: Nu ska ni jämföra och analysera texterna tillsammans med hjälp av det ni presenterat tidigare. Vilka likheter finns det mellan hur texterna skildrar uppror och frigörelse? Vilka skillnader? Handlar texterna om samma typ av uppror? Vad är det man gör sig fri från?
Avsluta med att kort sammanfatta det ni kommit fram till. Resonera också om igenkänning: kan ni känna igen er själva eller situationer från era liv i texterna? Varför/varför inte?
