Lektionspaket: Skrivande kvinnor
Skrivande kvinnor
I detta lektionspaket presenteras tre av Sveriges viktigaste förmoderna kvinnliga författarskap: Hedvig Charlotta Nordenflycht, Anna Maria Lenngren och Fredrika Bremer. Tonvikt läggs vid det de skrivit om könsroller och kvinnors livsvillkor.
Till varje textutdrag hittar du instuderings- och analysfrågor. Undervisningsmaterialet innehåller även ett förslag till en skriftlig examinationsuppgift. Dessutom finns utdrag ur två vetenskapliga texter som anknyter till ämnet.
Nedladdningsbart
Föreläsningsmaterialet hittar du här. Använd dig gärna av presentationen av författarna som underlag till föreläsningen.
MOMENT ETT
Hedvig Charlotta Nordenflycht
Presentation av Hedvig Charlotta Nordenflycht
Hedvig Charlotta Nordenflycht (1718–1763) var en av Sveriges första professionella kvinnliga författare. Hon föddes in i en rik familj och fick delvis ta del av brödernas utbildning. Hon gifte sig med en av familjens privatlärare, som dock dog kort efter bröllopet. Detta blev ett startskott för Nordenflychts författarskap, dels genom debuten Den sörjande turtur-duvan (1743), en samling sorgedikter över makens död, och dels genom att Nordenflychts status som änka gav henne makt över sin egen ekonomi.
Nordenflycht skrev framförallt dikter men var också en profilerad feministisk debattör, som argumenterade för kvinnors rätt till utbildning och att arbeta för sin försörjning.
Nedladdningsbart
Här hittar du allt nedladdningsbart material för momentet.
Till läraren
Här hittar du två utdrag ur Nordenflychts ”Fruentimrets försvar” (1761) samt dikten ”Över en Hyacint. Till —” (1762). Till båda texter finns tillhörande instuderingsfrågor, och för den förstnämnda även en ordlista. Dessutom ingår en kort introduktion till texterna där främst introduktionen till ”Fruentimrets försvar” ger nödvändig kontext för att skapa förståelse för texten.
Oavsett kontext är ”Fruentimrets försvar” svårläst. Läs därför gärna högt för varandra och gå igenom texten tillsammans. Fundera även i förväg på om du vill att eleverna ska nå en djupare förståelse för texten eller om ni ska nöja er med en mer ytlig läsning. Vill du göra en mer djupgående läsning är det klokt att avsätta minst 60 minuter till studiet av texten och ytterligare minst 30 minuter till att besvara instuderingsfrågorna. Vill du göra en mer ytlig läsning, som främst ger eleverna perspektiv på språkförändringar och en övergripande bild av tidens könsroller, bör 60 minuter vara tillräckligt.
”Över en Hyacint” torde bjuda mindre motstånd och fungerar därför här som en introduktion till Nordenflychts författarskap, utöver att vara en av Sveriges mest lästa kärleksdikter.
Texterna i sin helhet hittar du hos Litteraturbanken här: ”Fruentimrets försvar” & ”Över en Hyacint”.
Introduktion: ”Över en Hyacint”
”Över en Hyacint. Till —” (1762) är Hedvig Charlotta Nordenflychts mest kända kärleksdikt. Många har tolkat den som riktad till Johan Fischerström, Nordenflychts tjugo år yngre vän som hon eventuellt hade en kärleksrelation med. Om det stämmer vet vi dock inte säkert.
Instuderingsfrågor till ”Över en Hyacint”
- Sammanfatta varje strof med en mening.
- På vilket sätt förändras diktens betydelse av de två sista versraderna?
- Vilken bild av kärleken ger dikten?
Introduktion: ”Fruentimrets försvar”
Hedvig Charlotta Nordenflychts ”Fruentimrets försvar” (1761) räknas som en av de första radikalt feministiska texterna på svenska. Den är ett svaromål på en text av den franske filosofen Jean-Jacques Rousseau (1712–1778), där han skriver att kvinnor är för ytliga och dumma för att ägna sig åt stor konst, vetenskap eller något annat som kräver djupare tankeförmåga. Kvinnor kan enligt Rousseau inte ens känna kärlek på riktigt, med den antika poeten Sapfo som undantaget som bekräftar regeln. Trots det envisas kvinnor med att försöka vara en del av och ha åsikter om samhället och kulturen, vilket gör allting sämre och mer ytligt. Rousseau propagerade under sin livstid för ett jämlikt samhälle enbart för män, där kvinnor inte skulle delta i offentligheten överhuvudtaget utan vara instängda i sina hem.
Nordenflycht delar upp sitt svar på dessa åsikter i två delar. Den första är ett företal där hon förklarar varför hon känner sig tvungen att svara på Rousseaus text. Där citerar hon också de delar av hans text som hon opponerar sig mot. Den andra delen är en lång dikt skriven på versmåttet alexandrin där Nordenflycht söker motbevisa Rousseau genom att åberopa en lång rad kvinnliga tänkare och konstnärer. Dessa beskrivs mer noggrant i många och utförliga fotnoter. För en modern läsare är dikten ganska svårläst, och flera av referenserna har fallit i glömska i det allmänna medvetandet. För Nordenflychts samtid däremot var dikten ett bevis på hennes avancerade skapar- och tankeförmåga.
Instuderingsfrågor till ”Fruentimrets försvar”
Företal
- Hur sammanfattar Nordenflycht Rousseaus brev? Vad skriver han enligt henne?
- Varför menar hon att det Rousseau skriver om kvinnor paradoxalt nog är ett erkännande?
- Vilken bild av hur Frankrike styrs ger Rousseau enligt Nordenflycht?
- Hur bemöter hon den bilden?
Dikt
- Nordenflycht målar upp en dubbel bild av hur kvinnor behandlats genom historien. På vilket sätt då?
- Dikten är argumenterande. Hur märks det?
- Vilka exempel tar Nordenflycht upp som bevis för tesen?
- Vilken bild ger dessa exempel av olika religioner?
- Vilken konsekvens får både en överdrivet positiv syn och en överdrivet negativ syn på kvinnor enligt Nordenflycht?
- Vilken syn på kvinnor propagerar Nordenflycht för?
Diskussionsfrågor
- Vad säger Nordenflychts text om sin samtid? På vilka sätt då?
- Är textens ämne aktuellt än idag? Varför/varför inte?
- Varför tror du att Rousseau ville utmåla kvinnor som dåliga och som skyldiga till att samhället blev sämre?
- Känner du igen hans tankegångar?
- Varför tror du att Nordenflycht ville besvara Rousseaus angrepp?
- Känner du igen hennes tankegångar?
MOMENT TVÅ
Anna Maria Lenngren
Presentation av Anna Maria Lenngren
Anna Maria Lenngren (1754-1817) är den främsta representanten för upplysningens litterära strömningen satiren i Sverige. Hon växte upp med en bohemisk och ekonomiskt slarvig pappa, och även om uppväxten var stökig hade den fördelen att hon fick en utbildning som annars var mycket sällsynt för flickor. Hon gifte sig senare med en man som på många sätt var hennes pappas motsats. Hennes man drev tillsammans med författaren Johan Henric Kellgren (1751–1795) tidningen Stockholms-Posten, där Anna Maria Lenngren publicerade sina dikter anonymt. Den enda dikt som Lenngren publicerade under eget namn var “Dröm” (1798). Den skrevs som ett svar på hyllningsdikten “Ode till fru Lenngren” som röjde Anna Maria Lenngrens anonymitet som författare.
Ett urval av hennes dikter publicerades i bokform 1819, två år efter hennes död. Hennes man gav ut samlingen, som han gav titeln Skalde-försök. Detta upprörde flera av hennes manliga författarkollegor, som tyckte att titeln inte gav Lenngrens dikter den tyngd de förtjänade. Även urvalet i samlingen mötte kritik.
Nedladdningsbart
Här hittar du allt nedladdningsbart material för momentet.
Till läraren: Anna Maria Lenngren
Här hittar du två dikter av Anna Maria Lenngren: den välkända ”Några ord till min k. dotter i fall jag hade någon” (1798) och det mindre kända tidigare alstret ”Råd till ett ungt fruntimmer” (1782). Till bägge texterna finns tillhörande instuderingsfrågor och en ordlista. Dessutom finns här en introduktion som diskuterar huruvida Lenngren ska läsas ironiskt eller inte.
Om ni vill fördjupa er ytterligare i Lenngrens författarskap kan ni lyssna på Litteraturbankens podcast Verket, som har ett avsnitt som handlar om ”Några ord till min k. dotter”. Avsnittet finns i alla större poddappar, eller så kan ni lyssna direkt via Verket: ”Några ord till min k. dotter” på Litteraturbankens sida Ljud & Bild. På samma sida finns även dikten inläst av Horace Engdahl under Anna Maria Lenngrens ljudmaterial.
Introduktion: ”Några ord till min k. dotter i fall jag hade någon”
Mycket av det Anna Maria Lenngren skrivit hör till den litterära strömning som kallas satiren det vill säga att texterna är tänkta att uppfattas ironiskt. Satir var populär under 1700-talet. I dikten ”Råd till ett ungt fruntimmer” (1781) är satiren uppenbar. De råd dikten framför om hur kvinnor bör bete sig underkänns uttalat i de sista diktraderna.
Huruvida Lenngrens ”Några ord till min k. dotter i fall jag hade någon” (1798), är ironiskt menad eller inte är däremot omdebatterat. Dikten hör till Lenngrens mest kända och med moderna ögon framstår den som sexistisk – förutsatt att den inte är en satir över tidens mycket begränsade kvinnoroll.
Hur det ligger till är svårt att veta säkert eftersom Lenngren själv inte efterlämnade något entydigt svar. De litteraturvetare som sökt ledtrådar i Lenngrens privatliv har dragit olika slutsatser.
Instuderingsfrågor till ”Råd till ett ungt fruntimmer”
- Sammanfatta de råd som ges i strof 1–5.
- Hur förändrar strof 6 bilden av de råd som givits i de tidigare stroferna? Vad är det läsaren får veta här? Vem är ”jag” i dikten?
- Vilken bild får du av vilket beteende som förväntades av kvinnor respektive män? Visar dikten flera perspektiv? På vilket sätt då?
Instuderingsfrågor till ”Några ord till min k. dotter”
- Sammanfatta kort varje strof. Arbeta gärna två och två.
- Försök sammanfatta de råd Betti får i tre meningar.
- Vilken bild får du av samhällets förväntningar på kvinnor respektive män?
Diskussionsfrågor till ”Råd till ett ungt fruntimmer” och ”Några ord till min k. dotter”
- Huruvida dikten ”Några ord…” är ironiskt menad är omdiskuterat. Vad tror du? Vilka finns för att dikten är ironisk? Vilka tecken finns för att den inte är det?
- Hur stämmer de könsroller som framträder i de två dikterna ihop med varandra? Skiljer de sig åt?
- På vilka sätt skiljer sig och liknar dikternas könsroller de som finns i samhället idag?
MOMENT TRE
Fredrika Bremer
Presentation av Fredrika Bremer
Fredrika Bremer (1801–1865) var en svensk författare och feministisk pionjär. Hon föddes i Åbo i Finland (som ju hörde till Sverige till 1809) men växte upp i Stockholm och på familjens sommarslott i Haninge utanför Stockholm. Trots att familjen var förmögen och lade mycket pengar på barnens utbildning var barndomen olycklig. Modern hade tre huvudprinciper för barnens uppfostran: de skulle äta så lite som möjligt, hållas oskuldsfulla genom att inte få möta eller lära sig något om världens ondska, och de skulle lära sig så mycket som möjligt. Döttrarnas lärande var fokuserat på det som var viktigt för äktenskapsmarknaden.
Bremer debuterade anonymt med novellsamlingen Teckningar utur vardagslivet (1828), som blev mycket väl mottagen. Även uppföljaren publicerades anonymt, men denna gång spred det sig snabbt att det var Fredrika Bremer som var upphovskvinnan. Därefter skrev Bremer under eget namn ett flertal romaner, bland annat Grannarne som översattes till flera språk och blev en succé i Europa och Nordamerika. Tack vare sina internationella framgångar kunde Bremer genomföra flera utlandsresor, däribland en längre vistelse i USA. Denna resa skildrar hon i boken Hemmen i den nya världen, där hon bland annat kritiserar det amerikanska slaveriet.
Bäst ihågkommen idag är Bremer för den feministiska romanen Hertha, en för sin samtid mycket kontroversiell bok som propagerar för kvinnors rätt till självbestämmande
Nedladdningsbart
Här hittar du allt nedladdningsbart material för momentet.
Till läraren
Här hittar du ett utdrag ur första kapitlet av Bremers roman Hertha (1856) med tillhörande instuderingsfrågor och ordlista. Dessutom finns en introducerande text som kort sammanfattar utdraget samt beskriver kvinnors rättsliga ställning i samhället och kampen för rätt till kvinnlig myndighet.
Vill du som lärare snabbt bilda dig en uppfattning om bokens handling finns en resumé av romanen i förordet till 2016 års utgåva. Du hittar både resumé och romanen i sin helhet här: Hertha hos Litteraturbanken.
Introduktion: Hertha
Hertha är Fredrika Bremers mest kända roman. Den blev både uppmärksammad och omdebatterad för sin djärva kritik av tidens begränsade kvinnoroll. I romanens början förbereder sig de rika och välbeställda i en svensk småstad för en maskeradbal, allt medan de skvallrar och bedömer varandra utifrån hur attraktiva de är på äktenskapsmarknaden. När huvudpersonen Hertha opponerar sig mot synen på kärleksrelationer som medel för att förbättra sin ekonomiska ställning får hon oväntat medhåll av Yngve, en järnvägsingenjör som tillfälligt arbetar i staden. Deras samtal hittar du i utdraget nedan.
Ett centralt ämne i Hertha är frågan om kvinnors myndighet, en omdebatterad fråga när boken kom ut. Fram till andra halvan av 1800-talet kunde svenska kvinnor endast bli myndiga genom att särskilt ansöka om det hos kungen eller om de blev änkor. Ogifta kvinnor hade annars närmaste manliga släkting som förmyndare och gifta kvinnor hade sina makar som målsmän. I romanen vill den tjugosjuåriga Hertha ansöka om myndighet men måste först få sin pappas, tillika målsmans, tillstånd vilket han hela tiden förhalar. Fredrika Bremer själv ansökte och fick kungens godkännande om myndighet 1840, när hon var trettionio år gammal.
Huruvida Hertha bidrog till att avskaffa förmyndarskapet har diskuterats, men sant är i alla fall att processen för att ansöka om myndighet som ogift förenklades 1858, två år efter att Hertha kom ut. Det dröjde dock till 1921 innan även gifta kvinnor räknades till de myndiga och slapp ha sina män som förmyndare.
Instuderingsfrågor
- Vilken bild av syftet med äktenskap får du av kvinnornas samtal?
- På vilket sätt motsätter sig Hertha denna syn?
- Hur beskrivs Herthas utseende? Vilken bild ger det av hennes personlighet?
- Hur hade Hertha velat att relationer ordnades istället?
- Vad har Hertha för åsikter om kvinnor respektive män?
- Hur drömmer hon om att kvinnor behandlades och uppfostrades?
- Varför drabbar kvinnoförtrycket även männen enligt Hertha?
- Vem är Yngve? Hur beskrivs han?
- Vad har han för åsikter om kvinnorollen?
- Hur reagerar resten av gruppen på det Yngve säger? Hur reagerar Hertha?
- Hur slutar utdraget?
- Vad menar Hertha när hon säger: ”Gud bevare dig, Eva, att någonsin erfara det som gör mig modig att – – stöta människor!”?
Diskussionsfrågor:
- Hur kontrasteras Hertha mot övriga kvinnor i utdraget? Vilken effekt ger det? Hitta konkreta exempel i texten.
- Hertha kallas och beskrivs vid flera tillfällen i utdraget som en Sibylla, alltså en profet eller sierska. Vilka delar av hennes vision för hur kvinnor borde behandlas har gått i uppfyllelse i dag? Vilka delar har inte blivit verklighet?
- Vad tycker du om Herthas och Yngves bild av kvinnors egentliga, sanna natur? Varför tänker de så, tror du?
- Hur anknyter frågan om kvinnors myndighet till utdragets diskussion om äktenskap och könsroller?
MOMENT FYRA
Sakprosa
Till läraren: lektionsplanering
Moment fyra behandlar utdrag ur två sakprosatexter: Åsa Arpings inledning till 2016 års utgåva av Hertha och Ann Öhrbergs essä ”Kvinnor och kvinnlighet i äldre litteratur” (2022). Till bägge utdragen finns instuderingsfrågor.
Texterna kan läsas tillsammans eller var och en för sig. Utdraget av Åsa Arping ger framförallt en fördjupad bild av kvinnors ställning i samhället under 17- och 1800-talet medan Öhrbergs essä ger en bredare bild av kvinnors skrivande under den aktuella tiden samt diskuterar hur vi ska förhålla oss till åsikter som idag uppfattas som förlegade i äldre litteratur.
Du hittar båda texterna i sin helhet på Litteraturbanken: ”Inledning till Hertha” och ”Kvinnor och kvinnlighet i äldre litteratur”.
Nedladdningsbart
Här hittar du allt nedladdningsbart material för momentet.
Instuderingsfrågor: förordet till Hertha
- Varför kan Sverige under det tidiga 1800-talet beskrivas som ett ”familjerättsligt u-land”?
- Varför drabbade detta kvinnor extra hårt?
- Hur fungerade förmyndarskapet för 1800-talets kvinnor?
- Vilka reformer infördes under 1840- och 1850-talet? Vad innebar de?
- Vad var det som föranledde dessa reformer?
Instuderingsfrågor: Kvinnor och kvinnlighet i äldre tiders litteratur
- Vad behöver man enligt Öhrberg för att kunna förstå historiska texter som uttrycker åsikter som vi uppfattar som stötande (såsom Strindbergs)?
- Vad innebär den etiska balansgången mellan att å ena sidan inte moralisera och å andra sidan inte relativisera?
- Hur kan litteraturen hjälpa oss att förstå hur världen är uppbyggd?
- Varför är kön en central del av förståelsen för hur det är att vara människa, enligt Öhrberg?
- På vilka olika sätt har kristendomen påverkat den svenska synen på kön?
- På vilka olika sätt har vetenskapen genom historien påverkat den svenska synen på kön?
Diskussionsfrågor till båda texterna
- Hur såg kvinnors livsvillkor ut under 1700- och 1800-talet? Hitta konkreta exempel ur bägge texterna.
- Hur utvecklades könsrollerna under dessa århundraden?
- Hur tror du att svaren på ovanstående frågor har format vår syn på könsroller idag?
MOMENT FEM
Examination
Till läraren
Här hittar du förslag på hur momentet kan examineras skriftligt genom en utredande text.
Nedladdningsbart
Här hittar du allt nedladdningsbart material för momentet.
Examinationsuppgift: genusanalys
Du har nu läst texter från sjutton- och artonhundratalet som alla behandlar könsroller:
- ”Fruentimrets försvar” (1761) av Hedvig Charlotta Nordenflycht
- ”Råd till ett ungt fruntimmer” (1781) av Anna Maria Lenngren
- ”Några ord till min k. dotter i fall jag hade någon” (1798) av Anna Maria Lenngren
- Hertha (1856) av Fredrika Bremer
Dessutom har du läst utdrag ur två vetenskapliga texter:
- ”Inledning till Hertha” (2016) av Åsa Arping
- ”Kvinnor och kvinnlighet i äldre litteratur” (2022) av Ann Öhrberg
Din uppgift är nu att skriva en litteraturanalys där du med hjälp av de vetenskapliga texterna undersöker hur könsroller och kvinnors livsvillkor beskrivs i de olika litterära verken.
Din text ska vara cirka 600–900 ord. Det är viktigt att du följer skriftspråkets normer och håller en formell stil. I din analys ska du inkludera de delar som beskrivs nedan, men texten ska vara självbärande och skriven i löpande text. Det innebär att någon som inte läst vare sig instruktionen eller texterna ska kunna förstå och följa med i resonemangen. Ge också konkreta exempel från de texter du läst, som belägg för dina tolkningar.
Lycka till!
Rubrik: En genusanalys av tre svenska verk om kvinnors livsvillkor
Inledning: Sverige var under sjutton- och artonhundratalet ett land där majoriteten av invånarna saknade fri- och rättigheter. Särskilt gällde detta för kvinnor som, oavsett samhällsklass, hade en mycket begränsad tillgång till utbildning och självbestämmande. I strid med den kringskurna tillvaron har svenska kvinnor skrivit, både debattinlägg och skönlitteratur, där de reflekterat över kvinnorollen. I denna text kommer tre av dessa författare presenteras och undersökas: Hedvig Charlotta Nordenflycht, Anna Maria Lenngren och Fredrika Bremer. Vilken bild av könsroller och kvinnors livsvillkor visar de i sina texter? Hur skiljer sig dessa från idag?
Stycke 1: Presentera Hedvig Charlotta Nordenflycht och ”Fruentimrets försvar”. Skriv ett kort referat av texten. Beskriv vilken bild av könsroller och kvinnors livsvillkor som framträder i texten. Presentera och ta upp någonting från Öhrberg eller Arpings texter som stärker eller nyanserar din tolkning.
Stycke 2: Presentera Anna Maria Lenngren och de två dikter du läst av henne på samma sätt som ovan. Presentera och ta upp någonting från Öhrbergs eller Arpings texter som stärker eller nyanserar din tolkning.
Stycke 3: Presentera Fredrika Bremer och Hertha på samma sätt som ovan. Presentera och ta upp någonting från Öhrbergs eller Arpings texter som stärker eller nyanserar din tolkning.
Stycke 4: Jämför de olika verken med varandra. Hur liknar eller skiljer sig skildringarna av kvinnors livsvillkor åt?
Stycke 5: Avsluta din text med att kort sammanfatta dina slutsatser. Besvara inledningens frågeställning och återknyt till meningen om att könsroller har förändrats över tid – på vilket sätt liknar och skiljer sig de livsvillkor som framträder i texterna från hur det är idag?
