”JACOB FRESE (1691–1729) föddes i Viborg och flyttade som tjugoåring till Stockholm där han tillträdde en tjänst som kanslist vid Kungl. kansliet. Frese var en stor beundrare av Karl XII och kom också att göra sitt första egentliga framträdande som skald vid dennes hemkomst till Stockholm 1715. Han skrev även en gravdikt vid kungens frånfälle fyra år därefter. Freses lyrik präglas dels av hans innerliga gudstro, dels av hans redan från unga år vacklande hälsa. Dikterna ger därvid uttryck för såväl förtvivlan som en djupt känd förtröstan och en längtan efter att få lämna det av sorg och plågor märkta jordelivet …”
Stycket ovanför har vi lånat från Lotta Lotass introduktion av Frese hos Litteraturbanken.
Inspelningarna tillgängliggörs här med tillstånd från inläsaren.