Harry Martinson (1904–1978)

Fotografi: Anna Riwkin. Fotografiet används här med tillstånd: bildbyran@modernamuseet.se.

”HARRY MARTINSON (1904–1978) hade en uppväxt märkt av det största armod. Som sjuåring ackorderades han ut som sockenbarn och gick under flera år från fosterhem till fosterhem; många av dem rymde han ifrån. Sexton år gammal tog han hyra som jungman på motorseglaren Willy som gick på fraktfart i Nord- och Östersjön. De följande sju åren arbetade Martinson som sjöman och tillfällighetsarbetare, och gick tidvis på luffen. Arbetet som sjöman avsatte spår i debutboken Spökskepp (1929); havet, sjöfåglarna, koleldningen blir här på samma gång påtagliga erfarenheter och lödiga bilder för liv, kraft och längtan. Även i diktsamlingen Nomad (1931) utvinns förtätad lyrik ur sjömanslivet. Med detaljskärpa och djärvhet i skildringen berättar Martinson om den särskilda rymd och tid som är havets. Det självupplevda ligger även till grund för de båda reseböckerna Resor utan mål (1932) och Kap farväl! (1933). Världsnomaden rör sig där från skepp till skepp, från hav till hav i ständig dynamisk, såväl andlig som kroppslig, färdsel.” – Stycket kommer ur Lotta Lotass introduktion om Harry Martinson. Läs mer om Martinson hos LB.se: https://litteraturbanken.se/forfattare/MartinsonH.

Läs Harry Martinsons texter hos LB.se: https://litteraturbanken.se/forfattare/MartinsonH/titlar.