Så var det dags för ännu en novell av kortprosans mästare: Tage Aurell. I höst kommer allt han skrev att finnas fritt tillgängligt att läsa hos Litteraturbanken – för alla.
Idag är det juni och sommar, och vi lägger därför en rätt sen inläsning av Aurell till samlingarna i Ljud & Bild. Inläsningen sändes i Sveriges Radio den 23 augusti 1966. Novellen som Aurell läste hade avslutat samlingen Nya berättelser (1949): det hade alltså gått sjutton år sedan den publicerades. Men bra litteratur har ingen halveringstid.
Tack vare tillstånd från Sveriges Radio och rättighetshavarna finns inläsningen nu att lyssna på här:
”Å, de är ett vykort, en plansch, en berättelse där de kommer framåt vägen andra dagen! tänk att Agnes på Kyrkåsen — ja, så liten och nätt, precis sig lik och som en docka så fin!
Att hon var så välskapt mindes vi inte för resten.
Och han är en Goliat, är en jätte av växt, han har armar som väl kan ta runt om — sånt har hon funnit i Amerika, yngsta jäntan på Kyrkåsen, i den ena av hans nävar kunde hon få plats, kunde hon hoppa opp och sätta sig, kunde han bära henne med sig!
Just ett vykort, en plansch, en berättelse.”
”Tage Aurell föddes den 2 mars 1895 i Kristiania (Oslo) av svenska föräldrar och gick bort i Arvika den 21 februari 1976. När Aurell var i femårsåldern flyttade familjen till Karlstad. Fadern var Nils Albert Tage Aurell, gjutare och sedermera fackligt aktiv verkstadsförman; modern Anna var född Lersten. Aurell studerade vid Högre Allmänna Läroverket i Karlstad och fick så småningom anställning på Nya Wermlands-Tidningen. Snart började han även medarbeta i en rad andra landsortstidningar, däribland Filipstads Tidning, Borås Tidning och Norrköpings Tidningar. Aurell genomgick en kortare religiös period i början av 1910-talet men sökte sig snart till samtidens radikala kretsar. Större delen av 1920-talet tillbringade han nere på kontinenten, i Berlin och framförallt i Paris där han bland annat studerade vid Sorbonne. […] Aurell debuterade förhållandevis sent som författare och det dröjde åtskilliga år och flera böcker innan han slog igenom. Den första, Tybergs gård, publicerades 1932. Med Skillingtryck (1943) fick Aurell bättre genomslag. Han blev känd som en sparsmakad men ytterst driven stilist. Från 1940-talet och framåt medverkade han flitigt i radion, med pjäser och uppläsningar”. – Stycket är hämtat från Svenskt översättarlexikons artikel om Aurell, författad av Alan Asaid. Läs vidare här.
Tage Aurells radioinläsningar tillgängliggörs här med tillstånd från rättighetshavarna och Sveriges Radio.
