”Vi här i Småland gläder oss just nu åt våren, men vi gläder oss också åt att det blev Elin Wägner som blev innehavarinna av stol nummer 15 i Svenska Akademien. Hon bor i hjärtat av Värend, i Bergs socken, där våren nu är som allra vackrast, och där hon bäst kan iakttaga det som ligger henne allra varmast om hjärtat: växtligheten, jordbruket och den småländska landsbygden.”
Så lät det i radion den 27 maj 1944 när man meddelade att Elin Wägner (1882-1949) ska ta plats i Svenska Akademien efter filosofen Hans Larssons frånfälle.
På 1910-talet hade Wägner väckt stor beundran med sin djärva stilistik, och introducerade en gång för alla tankar om den nya kvinnan i det svenska folkmedvetandet. Pennskaftet (1910), Åsa-Hanna (1917) och Selma Lagerlöf-biografin (1942–1943) – ja, det var i huvudsak dessa tre verk som bländat Akademien med sin briljans, och till följd ”angett spännvidden av Elin Wägners skaparkraft”, som Hjalmar Gullberg senare uttryckte saken.
När Wägner erbjöds en stund i radion i samband tillkännagivandet handlade talet däremot inte om författarskapet, inte om kvinnornas kamp, inte om fredsrörelsen. Det handlade om våren i hembygden Bergs socken i Småland – ett ämne som skulle ligga henne varmt om hjärtat intill döden. Tack vare tillstånd från Sveriges Radio kan vi nu tillgängliggöra detta radioprogram. (Inspelningen är dessvärre ofullständig. Enbart tre minuter har överlevt i arkiven. Dessa tre minuter är vi likväl oerhört tacksamma över.)
Nedanför har vi samlat tre fotografier från Svenska Akademiens högtidssammankomst, den 20 december 1944, då Wägner tog sitt inträde. Klicka på bilderna för att förstora dem – eller ta dig vidare till vårt digitala bibliotek där vi har fört samman över trettio av Wägners verk.
Till vänster: Wägner väntar i sessionsrummet i Börshuset under Svenska Akademiens högtidssammankomst medan Hjalmar Gullberg håller inledningsanförande, 20 december 1944. Till höger: Wägner håller inträdestal över tidigare akademiledamoten Hans Larsson i Börssalen, intill ständige sekreterare Anders Österling. Talet kan du läsa på Litteraturbanken. På stol nummer 18, till höger om Österling, skymtar Gustaf Hellströms bakhuvud.
Bengt Hesselman (till vänster) och Gustaf Hellström (till höger) samtalar med Wägner i samband med Svenska Akademiens högtidssammankomst 1944.
Fotografierna, tagna av en okänd fotograf, har vi lånat från Uppsala universitetsbibliotek. Du hittar dem här, här och här.
