
Den 8 januari tidigare i år klubbade SMHI:s meteorologer att vintern äntligen anlänt i nästan hela landet. Bara några fläckar i de södra ändarna av Skåne och Blekinge håller envist fast vid hösten. Det räcker för oss: månadens uppdatering hos Litteraturbanken blir en vinterupplaga.
För att uppleva vintern i litteraturen behövs dock inga meteorologer – det räcker att slå upp en väl vald bok. I Selma Lagerlöfs Herr Arnes penningar är till exempel havet runt Marstrand fruset året om.
Skådespelaren Gabriel Alw läser Erik Axel Karlfeldts dikt ”Vinterhälsning” i radioprogrammet Dagens dikt 1937. Inspelningen tillgängliggörs här med tillstånd från Sveriges Radio.
Och visst är det så: vinterns långa kvällar och lugnet efter julfiranden är en sorts läsningens högsäsong. Därför har Litteraturbankens redaktion i år plockat fram smått och gott av vinterns litteratur ur de digitala bokhyllorna. Vi börjar med fyra diktsamlingar:
- Werner Aspenströms tredje diktsamling och stora genombrott: Snölegend (1949) – en av efterkrigslyrikens centrala samlingar. Vintern här är förstås inte den som uppmäts i plus- och minusgrader. Istället handlar det om en existentiell köld: en tid av hot, förfrysning och ”snömänniskor” som febrilt försöker nå fram till varandra.
- Ingela Strandberg skrev Blues för snöigt landskap (1994) efter en resa genom USA. I denna diktsamling ställer Strandberg hemmets vintervita Halland bredvid Chicagos slumkvarter, sida vid sida. När boken nådde allmänheten skrev poeten och kritikern Magnus Ringgren i Aftonbladet: ”Ingela Strandberg har skrivit poesi i tjugo år. Nu råkar det bli så att hennes oansenligaste bok är hennes bästa och starkaste hittills. Blues för snöigt landskap utvidgar inte den svenska poesins gränser, men dess röst är tydlig och egensinnig.”
- I slutet av 1940-talet skrev poeten Folke Isaksson i tidskriften Utsikt: ”Jag minns några år som bara innehöll vintrar, då blodet blev frusna pelare i ådrorna, då alla rum kändes trånga, för trånga och efter hand allt trängre… Det var ett krig och vi märkte bara vintern.” Just denna krigets vinter skulle Isaksson återvända till i debuten Vinterresa (1951).
- Av de svenska författare som etablerade sig under efterkrigstiden intog Östen Sjöstrand en särställning: redan från början präglades hans diktning av ett estetiskt kompromisslöst, renodlat uttryck, och en orientering mot det gudomligt-mystiska. Till skillnad från hans mer form- och motivprövande generationskamrater höll han oböjligt fast vid sitt oförsonliga allvar. När hans åttonde diktsamling utkom, En vinter i Norden (1963), var han sedan länge en mogen poet.




Diktsamlingarna är tillgängliga via Litteraturbankens webbplats och kan enkelt laddas ner till mobil och läsplatta. Klicka på titlarna ovanför för att ta dig vidare till böckerna.
Vintern har också sina sagofigurer. För två år sedan hade vi glädjen att digitalisera Elsa Beskows verk. I hennes digitala hyllsektion finner du många godbitar – inte mindre än 38 böcker – men idag lyfter vi särskilt fram bilderboken Olles skidfärd (1907). Här får vi följa den sexårige Olle när han skidar rakt in i vinterns eget persongalleri: Farbror Rimfrost, Gumman Tö och Kung Vinter själv.
Som en liten försmak på ett större inläsningsprojekt bjuder vi även på Olles skidfärd i ljudboksformat. Nedanför kan du lyssna till litteraturprofessorn Lars Burmans inläsning av boken. Lyssna, läs, och vila ögonen på Beskows illustrationer!



Ett urval illustrationer ur Olles skidfärd av Elsa Beskow. Läs hela boken hos Litteraturbanken, eller ladda ner den som PDF till läsplattan. Lyssna till Lars Burmans inläsning av berättelsen i mediaspelaren nedanför.
Elsa Beskows Olle har faktiskt en äldre släkting i litteraturen. Det är inte otänkbart att hon fick ett och annat uppslag hos Zacharias Topelius och hans sagospel Olle, som gick på skidor (1869). Här möter vi också en pojke på skidfärd i skogen – men nu är vintern mindre angenäm: Olle råkar ut för en nyvaken björn och det hungriga trollet Fjällkungen som helst av allt äter små pojkar till frukost. Läs Olle, som gick på skidor hos Litteraturbanken!
Skådespelaren Rebecka Hemse läser Tor Hedbergs dikt ”Vinternatt”. Inläsningen gavs ursprungligen ut i poesiboxen Dikt 1593–1939.
Om du vill hålla dig till vintertemat men föredrar något som kan läsas i ett svep har vi samlat några enskilda vinterdikter nedanför. Klicka på titlarna i listan nedanför för att ta dig vidare till hela texten hos Litteraturbanken:
- STIG DAGERMAN: ”Den första snön”
- JOHANNES EDFELT: ”Svensk vintersaga”
- ELLA HILLBÄCK: ”I parken står snömannen”
- ERIK LINDORM: ”Mitt vinteröde”
- EBBA LINDQVIST: ”Trädgård i snö”
- EDITH SÖDERGRAN: ”Vinterbilder”
- MARIA WINE: ”Vinter”
Och så ett sista vinterstycke för den som vill höra vintern genom Dan Andersson. I novellen ”Om vintern i de stora skogarna” är midvinterkölden inte fond utan avgörande omständighet. I Ingrid Elams inläsning följer vi Yxsjö-Anders, en åldrad mans sista färd hem från handelsmannen en vinternatt. Lyssna till hela berättelsen nedanför!
Inläsningen spelades in januari 2020, och publicerades jämsides tolv ytterligare novellinläsningar av Ingrid Elam. Ta dig vidare till novellantologin här.
Blogginläggets bild, målningen ”Norrsken. Studie från Nordlandet” av Anna Boberg, har vi lånat från Nationalmuseum.