”JOHAN GABRIEL OXENSTIERNA (1750–1818) växte upp på familjens herrgård Skenäs i Vingåker. Hans barn– och ungdom kom att starkt prägla hans diktning; såväl vad gäller landskapsskildringar, inspirerade av barndomshemmets vackra parker, som hans kärlekslyrik, där ett ungdomssvärmeri med en tjänsteflicka, besjungen som Themir, återkommer. Oxenstiernas morbror, G F Gyllenborg, hade uppsikt över hans bildning och hans informator var poeten Olof Bergklint; båda männen spelade stor roll för den unge mannens skaldskap. Nitton år gammal valdes Oxenstierna, då tjänsteman i kanslikollegiet, in i sällskapet Utile Dulci, och han kom att publicera ett flertal dikter i dess Vitterhetsnöjen. Bland Oxenstiernas mest kända dikter kan nämnas landskapsdikten ’Natten’ och tankedikten ’Oskuldens religion’, av Tegnér kallad ’poesiens bergspredikan’.”
Stycket ovanför kommer ur Lotta Lotass introduktion av Johan Gabriel Oxenstierna hos Litteraturbanken.