Snart är det pingst. Och snart kommer kortprosans mästare, Tage Aurell, till Litteraturbanken. I höst kommer allt han skrev att finnas fritt tillgängligt att läsa – för alla.
En av Aurells mest kända berättelser är förstås ”Pingstbrud”. 1949 inledde den samlingen Nya berättelser, och samma år – den 3 mars – sände Sveriges Radio ut Aurells egen inläsning av novellen.
Tack vare tillstånd från Sveriges Radio och rättighetshavarna finns inläsningen nu att lyssna på här:
”Hon kommer opp igen och står med mor sin och väntar på bussen måndag morgon, skall in till doktorn och få hostmedicin. Hon skälver och fryser och har alltjämt feber, för resten är det kallt i vädret än. Men med Elvira, sömmerskan, talar de om tyg och om syhjälp före helgen.
Så är emellertid bussen försenad, ett slag svartnar det för ögonen på Karin och hon mer ramlar än sätter sig ner i diket. De har gunås bil där i huset, och den hade tydligtvis behövts — det är bara det att det är vår för far hennes också, som vanligt hade han susat i väg i lördags kväll och är inte kommen tillbaka.”
”Tage Aurell föddes den 2 mars 1895 i Kristiania (Oslo) av svenska föräldrar och gick bort i Arvika den 21 februari 1976. När Aurell var i femårsåldern flyttade familjen till Karlstad. Fadern var Nils Albert Tage Aurell, gjutare och sedermera fackligt aktiv verkstadsförman; modern Anna var född Lersten. Aurell studerade vid Högre Allmänna Läroverket i Karlstad och fick så småningom anställning på Nya Wermlands-Tidningen. Snart började han även medarbeta i en rad andra landsortstidningar, däribland Filipstads Tidning, Borås Tidning och Norrköpings Tidningar. Aurell genomgick en kortare religiös period i början av 1910-talet men sökte sig snart till samtidens radikala kretsar. Större delen av 1920-talet tillbringade han nere på kontinenten, i Berlin och framförallt i Paris där han bland annat studerade vid Sorbonne. […] Aurell debuterade förhållandevis sent som författare och det dröjde åtskilliga år och flera böcker innan han slog igenom. Den första, Tybergs gård, publicerades 1932. Med Skillingtryck (1943) fick Aurell bättre genomslag. Han blev känd som en sparsmakad men ytterst driven stilist. Från 1940-talet och framåt medverkade han flitigt i radion, med pjäser och uppläsningar”. – Stycket är hämtat från Svenskt översättarlexikons artikel om Aurell, författad av Alan Asaid. Läs vidare här.
Tage Aurells radioinläsningar tillgängliggörs här med tillstånd från rättighetshavarna och Sveriges Radio.
