Så var det dags att presentera ännu en inläsning ur antologin Synd. Noveller av det moderna genombrottets kvinnor, redigerad av Birgitta Ney. Den här gången står ”Messling” på tur. Novellen skrevs 1886 av Gerda von Mickwitz och publicerades först i den kortlivade tidskriften Framåt, vilken utgavs av Göteborgs Kvinnoförening under åren 1886–1889.
Lyssna till Emilie Strandbergs inläsning i spelaren nedanför, eller läs novellen som etext här!
Så här skriver Birgitta Ney om novellens handling: ”Gerda von Mickwitz novell ’Messling’ mer än antyder att familjeläkaren inte alltid berättade sanningen om syfilis, den sjukdom som döljer sig bakom den förmildrande och förljugna omskrivningen ’messling’. Trots att syfilis var mycket vanlig vid den här tiden, nämns den sällan vid sitt rätta namn i sedlighetsdebatten. I novellen är en kvinna svårt sjuk i syfilis och det är hennes make som har smittat henne — men officiellt heter det att hon drabbats av mässling. Frågan är vad som plågar henne mest: sjukdomen eller mannens lögn. Den unga kvinnan fick inget veta om makens sjukdom när de gifte sig och hon tvingas nu, svårt sjuk, att fortsätta hans lögn. Hon tvingas dela mannens och samhällets hyckleri.”
Mickwitz skakade alltså om samtiden med sin berättelse i Framåt, och gav ytterligare bränsle till den redan infekterade sedlighetsdebatt som pågått i Norden sedan början av årtiondet. Debatten om ”Messling” kom dessutom att bli upptakten till den ännu hetskare fejd som flammade upp när Framåt senare samma år lät trycka Mathilda Mallings novell ”Pyrrhussegrar” (som för övrigt kan läsas här och lyssnas på här i Ingrid Elams inläsning!).
Trots uppståndelsen fick dock Mickwitz och medarbetarna i Framåt stöd. Birgitta Ney fortsätter i förordet:
”Victoria Benedictsson, en av de välkända kvinnliga författarna, skrev en av sina få debattartiklar till stöd för [’Messling’]. Hon underströk att kvinnorna verkligen borde få veta sanningen om den sjukdom som just då härjade som värst. Hon hänvisar till att det faktiskt fanns läkare som i förment vetenskapliga böcker menade att kvinnorna inte behövde den kunskapen. Victoria Benedictsson var upprörd över att hyckleriet kunde tillåta sjukdomen att spridas i hemmen, men att den inte kunde nämnas vid sitt rätta namn. ’Namnet kan väl icke anses värre än själva saken’, summerar hon i sin artikel.”
Inläsningen spelades in i Göteborg mars 2021 för Litteraturbankens räkning, och inspelningstekniker var Martin Joviken. – Fotografiet, taget av Daniel Nyblin (här bearbetat med färg), har vi lånat av Museiverket i Finlands historiska bildsamlingar.
