”Berättelsen går lätt att omvandla till bild. Till ett svartvitt fotografi, eller en repig journalfilm från Svensk Filmindustri. Det är januari 1940 och på Tysta Klint, högsta punkten på huvudön i Fjärdlångs skärgård utanför Stockholm, sitter Nils Ferlin. Han har en lånad päls på sig, och en plunta i fickan. Ett stycke från honom sitter en hare i vit vinterpäls och klipper med sina svarta öron. Så hörs jaktlaget och hundarna närma sig, och haren studsar bort. Förebrående vänder sig poeten mot sina vänner, bland dem målaren Roland Svensson och tonsättaren Lille Bror Söderlundh, och säger: ’Här går ni stora starka karlar omkring med skjutjärn för att ta livet av ett så vackert litet djur’.”
Stycket ovanför kommer ur Jonas Ellerströms essä om Nils Ferlin hos Litteraturbanken.
Nils Ferlins egna inläsningar, samt radioprogram med Ferlin, hittar du i den övre spellistan. Andras inläsningar av Ferlins dikter återfinns i den nedre.
