Till Nils Ferlins ära sändes ett radioprogram med diktuppläsningar på hans födelsedag den 11 december 1948. Diktaren fyllde jämnt. Femtio närmare bestämt. Och dessa femton minuters lyrik kan man nu lyssna på här nedanför i spelaren.
I samma stund som Ferlins inspelade röst for ut i etern uppvaktades han av en brokig skara vänner med pompa och ståt i sitt hem. Man trängdes säkerligen på de 24 kvadratmeter som hans torp Norrboda erbjöd. Det var en storslagen fest.
Men den stigande åldern kom också att påminna om kroppens bräcklighet. ”Det är för djävligt att bli gammal” sa Ferlin till tidningarna i samband med sin födelsedag, för att travestera några rader av Hjalmar Söderbergs novellkonst: ”Det är skönt att bli gammal. Att vara ung var för djäfligt.”
Reumatismen, som plågat honom i åratal, blev rätt och slätt Ferlin övermäktig på äldre dagar. Och i den postumt utgivna diktsamlingen En gammal cylinderhatt (1962) publicerades en dikt som kommenterade denna sorg vid femtioårsdagen. Den börjar med strofen:
”Du frågar: — Hur känns det, broder,
att komma till femtio år?
och jag svarar: — Mycket beklagligt,
ty klumpigt årena går.”
Inspelningen återges med tillstånd från Sveriges Radio och rättighetshavarna. Fotografiet är från filmen Sången om Stockholm (1947), och vi har lånat det från Svensk filmdatabas. – I Jenny Westerströms biografi Nils Ferlin. Ett diktarliv (1998) kan man läsa mer om Nils Ferlin och hans leverne.
