Än lyser snön vit på fur och gran i vårt avlånga land. Kanske har den tänkt stanna över julen i år? Vi på redaktionen är förmodligen inte ensamma om att stoppa frusna tår i vintertofflor. Julen är väl rolig med sina gåvor och ljus, men inget värmer lika bra som ett stycke god litteratur.
Och när det gäller böcker, finns de i överflöd i vårt digitala bibliotek – Litteraturbanken smygstartar nämligen årets högtidligheter med en tidig julklappsutdelning i år. Julklappslådan har anlänt. Ur den räcker vi gladeligen ut allehanda litterära klappar inför julens ledighet och stök.
När det lider mot jul.
Till att börja med räcker vi fram Jeanna Oterdahls omistliga klassiker ”När det lider mot jul”. Visan med inledningsorden ”Det strålar en stjärna” har värmt mången klassrum och högtidsal sedan den skrevs 1901. Somliga har kanske glömt att visan har sin hemvist på den fiktiva gården Solhult som Oterdahl skildrade i barnboken med samma namn.
”Hvad är Solhult?” frågar Oterdahl läsaren i bokens första kapitel. ”Det vill jag säga dig. Solhult är en liten gård, som ligger på en kulle, nära randen af en blå sjö. Och Solhult heter den, därför att de som bo där tycka, att solen där lyser fagrare än på något annat ställe på jorden.” Här bor barnen Arne, Åke, Pelle, Inga, Greta, Stina och Lasse. Och med detta i åtanke blir visans ofta bortsaxade andra strof begripligare:
”Då klappa på Solhult små hjärtan av fröjd,
Och Arne och Inga och Per
De blicka hvar afton mot himmelens höjd
Att se hvar den stjärnglansen är.
Därofvan sig hvälfver Guds blånande hus,
Och barnen se upp mot de tindrande ljus,
Och de tänka, att snart är det jul.”
Sagofarbrorn Topelius.
Ett flertal klassiker har förstås författats av svenska språkets store sagofarbror Zacharias Topelius. Han har alltsedan mitten av 1800-talet intagit en självklar plats i julfirandet. Selma Lagerlöf nickar instämmande i en minnesteckning av Topelius: ”Julkalendrarnas utgivare voro förtvivlade, om de inte kunde bjuda sina läsare några lyriska småbitar av Topelius. Bland julklapparna förekom Läsning för barn i det lysande röda bandet så givet, att man inte ens behövde fråga om den fanns där. Den Topeliska lyran klingade vid våra Vegafarares återkomst, den sjöng in våra nyår, den var med oss i sorg och i glädje.”
Av Topelius alster är det särskilt en dikt som fulländar julen i våra hem: ”Nu så kommer julen”. Dikten publicerades redan 1857, och har sedan dess tonsatts flera gånger av bland andra Alice Tegnér och Jean Sibelius. I all synnerhet känner vi igen den i Ellen Heijkorns melodi från Per Åhlin och Tage Danielssons film Sagan om Karl-Bertil Jonssons julafton (1975). (Karl-Bertil Jonsson skänker säckens sista julklapp och tar ton, varpå hela ölsyltan stämmer upp i allsång.)
Hos Litteraturbanken finner du ”Nu så kommer julen” i andra bandet av den ovan nämnda Läsning för barn (1866). Söker du fler juldikter räcker det och blir över i vår Topeliusavdelning – för att nämna några exempel: ”Giv mig ej glans, ej guld, ej prakt”, ”Julefrid” och ”Nu står jul vid snöig port”.
Fler juldikter hos Litteraturbanken.
STIG DAGERMAN: ”JULBUDSKAP”
ANNA MYRBERG: ”HERR JULANDERS KUGG-JUL”
EUPHROSYNE: ”JULMORGONEN”
AUGUST STRINDBERG: ”ISAACS JULKVÄLL”
Endast tomten är vaken.
Juldikternas juldikt hittar vi å andra sidan i Viktor Rydbergs ”Tomten”. Det finns de som ivrigt hävdar att julen officiellt inträder först när Rydbergs tomte reciteras framför brasan under andaktsfull tystnad.
Men var det verkligen Rydbergs avsikt att skapa julvers när han plitade ner diktens första rader under en vinterpromenad i Göteborg? Svaret på den frågan får du i vårt tomteavsnitt av Verket – en podd om klassiker. Idéhistorikern Anders Burman är vår gäst i studion. Lyssna på avsnittet där poddar finns, eller direkt i mediespelaren nedanför!
Bilden ovanför visar Jenny Nyströms illustration till det första trycket av ”Tomten” när dikten publicerades i åttonde numret av Ny Illustrerad Tidning 1881. Inför publiceringen korresponderade Viktor Rydberg med tidningens utgivare Ernst Beckman angående detaljerna – det var ännu inte spikat vem som skulle förse dikten med bild. Nyström hade redan sex år tidigare illustrerat Rydbergs Lille Viggs äfventyr på julafton (1875), och blev omsider handplockad för uppdraget. Hon hörsammade bevisligen Rydbergs önskemål på flera punkter. Rydberg skrev i brevet till Beckman:
”Vore jag illustrator och finge själf välja, toge jag till ämne tomten, stående utanför ladugårdsdörren, tankfullt stirrande på månen. Där hade vi så äfven ett vinterlandskap att framställa. Vidare vore det min önskan, att tomten icke framställdes såsom ett vidunder af litenhet eller fulhet, ehuru detta hör till regeln. Det vore tid på att konsten i detta fall försonade, hvad hon brutit mot dessa trefliga fantasiväsen. Allt för många, som vilja vara realister, synas antaga, att det karakteristiska går förloradt, om icke en stark portion fulhet är med. Jag är därvidlag af annan mening. Lika galet vore det naturligtvis att göra tomten skön.”
Jenny Nyströms illustration av tomten blev varken ett vidunder av fulhet eller litenhet. Det må dock vara hänt att Nyström tidvis överträdde Rydbergs bud vartefter fler tomtar framkallades på hennes målarduk under kommande decennier.
Klipp ur dåtidens historia.
Om vinterkylan inte redan biter lär läsningen av Barbro Alvings telefonreportage ”Kristids jul” få tänderna att skallra. Här redogör Alving för krigets realiteter under julen i Sverige 1941. Hur firar man egentligen jul när maten är knapp och framtiden oviss? Alving tar oss med på en resa från landets nordligaste delar till dess sydligaste spets och inleder med följande ord:
”Det är till Gotska Sandön. Bortom minfält i öster och minfält i väster sluter sig horisonten över länder som räknar sina döda; om tre dagar ringer hela riket in den tredje krigsjulen; hård tjänst på en utpost är hårdare nu; allting har knappats in och stramats åt; och där nere ligger den lilla ösmulan och blinkar med sina fyrljus ut ur sin dubbla isolering, landets och midvinterns. Vem som helst kan fråga sig hur julen skall bli där nere hos fyrfamiljerna och vem som helst kan tro att där om någonstans skall julstämningen vara tunn som nattgammal is.”
Barbro Alving, även kallad Bang, var en av landets mest underfundiga kåsörer. I kåseriets form skulle hon sätta många julbetraktelser på pränt. I Litteraturbankens julklappslåda finner du således bland annat en nostalgisk iakttagelse i kåseriet ”En liten saknad”, en kortis om julklappsköp och julklappslängtan i ”Vi klappar ihop!”, samt en skildring av ett fördömt julgransköp i ”Jul, ja”.
Fler julkåserier.
HJALMAR BERGMAN: ”BESÖKELSE”
ANNA LISA WÄRNLÖF: ”JULKLAPPSBOKEN”
KAR DE MUMMA: ”DEN ELEKTRISKA PRYDNADSJULEN M.M.”
KAR DE MUMMA: ”EN JULVÄN”
Julklappsboken.
Den som söker större paket ur julklappslådan blir heller inte besviken. Vår julantologi Julklappsboken och andra noveller, dikter och bilder (2017) innehåller flera godbitar av Selma Lagerlöf, Erik Axel Karlfeldt och Harriet Löwenhjelm, för att nämna ett fåtal. Hela boken är inläst av våra redaktionsmedlemmar. Lyssna till boken i mediespelaren nedanför, eller ladda ner antologin till läsplattan.
Julböcker från det förflutna.
ANONYM: FÖR JULBORDET. BILDERBOK FÖR SMÅ BARN
WILHELM BÄCKMAN: GRÖNT UNDER SNÖN
ZACHARIAS TOPELIUS: ÄNGLARNAS JULKLAPP
CARL DAVID AF WIRSÉN: VID JULETID
Julrim från förr.
Om tiden är knapp för julförberedelserna är vi redo att bistå med julklappsrim. I Litteraturbankens bibliotek finner du både rimlexikon och böcker i verslära. Har du än mer bråttom kan du förstås saxa ett rim rakt av från någon av de nedanstående fyra presentrimböckerna från 1800-talets senare hälft. Visst, somliga presentförslag ter sig kanske en aning gammalmodiga, men på det stora hela har inget ännu revolutionerat gåvosederna. Sockar, handskar och böcker var lika gångbara julklappar då som nu.
Så föreslår presentrimmaren Johan Fredrik Engström till exempel att man ger bort en roman med följande vers:
”Man bildar sig med mig i hand,
Så är man böjd att tro,
När som i fantasiens land
Man vaggar sig till ro.”
JOHAN FREDRIK ENGSTRÖM: 500 ARTIGA OCH OARTIGA PRESENT-RIM OCH GÅTOR
CARL MAGNUS EKBOHRN: JUL-BOCKEN. HANDBOK FÖR TREFNAD OCH NÖJE UNDER JULEN
OLOF RUBENSON: NYA OCH TREFLIGA JULKLAPPSRIM ATT ANVÄNDAS I NÖDENS STUND
CONSTANCE ULLNER: JULKLAPPS RIM AF OSÄKER RIMMARE
Så har vi slutligen kommit till botten av årets julklappslåda. Den som söker mer läsning kan trösta sig med att Litteraturbankens bibliotek är öppet under årets alla säsonger. Här har vi litteratur för flera livstider. I skrivande stund räknar vi 11 361 verk av 4200 författare i hyllorna. Antalet växer sig större var månad. Nu återstår bara att önska er alla en riktigt god jul och ett gott nytt år!
