Ibland vill vi lyfta fram ett månadsutskick från förr – här är ett från mars 2023.
”Teatern är ögonblickets konstform” – så skriver Martin Joviken på vår Ljud & Bild-sida. ”När ridån faller och salongen ljusnar upphör den att existera. Hur mycket vi än bönar och ber om ett ögonblickets repeat-knapp är vi förpassade till de historiska källorna.”
Den här månaden lägger vi många volymer som just hör till området scen – och film! – till våra digitala hyllor. Redan innan står där ett stort antal böcker i ämnet (och djuplodande resurser som Dramawebben sätter sedan länge ett brännfokus på dramatiken). Eftersom omfånget nog börjar bli en smula svårt att överblicka (Litteraturbanken har nu långt över niotusen verk i samlingarna) kan vi rekommendera Martin Jovikens tre senaste blogginlägg på vår Ljud & Bild-sida. Inläggen fungerar som ingångar till våra samlingar kring film och scen; ingångar som belyser ämnet ur olika perspektiv.
TEATERMINNEN FRÅN FÖRR
INTIMAN JUBILERAR
FILMEN I LITTERATUREN
DRAMAWEBBEN, som haft sitt hem hos Litteraturbanken sedan slutet av 2018, fokuserar på den äldre svenska dramatiken. Och vår utställning DRAMAKLASSIKER FRÅN SVERIGES RADIO DRAMA, som man hittar i Diktens museum, har förstås också med scenens värld att göra. För närvarande finns det sju rum i utställningen som vart och ett är centrerat kring en föreställning och en text:
ETT RESANDE TEATERSÄLLSKAP av August Blanche
FADREN av August Strindberg
FRÖKEN JULIE av August Strindberg
ETT DRÖMSPEL av August Strindberg
HERR ARNES PENGAR av Selma Lagerlöf
FARMOR OCH VÅR HERRE av Hjalmar Bergman
KALLOCAIN av Karin Boye
Här finns också ett rum, skapat av Marie Jansson från SR Drama, om Radioteaterns historia mellan åren 1925–1970. Där finns det inte bara fascinerande läsning att hämta – utan också ett antal ljudklipp hämtade från Radioteaterns snart sekellånga verksamhet.
Det senast öppnade rummet i utställningen inreddes med August Strindbergs Fadren – och för den som vill lära sig mer om pjäsen går det alltid bra att börja med själva grundtexten (som självklart finns hos Litteraturbanken):
LÄS FADREN (1887)
LÄS FADREN I NATIONALUPPLAGAN (1984)
LÄS TEXTKRITISK KOMMENTAR TILL PJÄSEN (2017)
LADDA NER PJÄSEN (1984) TILL DIN LÄSPLATTA
Just nu finns det faktiskt 681 pjäser hos Litteraturbanken [NOT: i oktober 2025 är det drygt 1200!) – så man behöver ju inte nöja sig med Fadren. Men någonstans ska man trots allt börja för att komma den flyktiga och vackra konstformen nära.
Och nu finns Fadren också som film hos Litteraturbanken. Filmen, kinematograferad med Strindbergs tillåtelse mot slutet av 1911, regisserades av Anna Hofman-Uddgren – och framför kameran ställdes betydande delar av Intima teaterns ensemble, med August Falck i spetsen. Du ser filmen på vår Ljud & Bild-sida! Och där hittar du nu ännu en filmatisering av ett litterärt verk, nämligen Per Lindbergs tolkning från 1923 av Elin Wägners roman Norrtullsligan (1908):
FADREN (1912)
NORRTULLSLIGAN (1923)
Ett stort tack till Filmarkivet.se för möjligheten att tillgängliggöra filmatiseringerna av Fadren och Norrtullsligan – samt till Lotta Hasselquist Nilsson, vars nyskrivna musik från 2022 ledsagar Norrtullsligans bilder! Ett stort tack också till Svenska Filminstitutet som digitalt restaurerat Norrtullsligan!
Per Lindberg, som regisserade Norrtullsligan efter Hjalmar Bergmans filmmanus (jo, det var en stjärnspäckad produktion), hade en bana som sträckte sig över hela det sceniska fältet. Karriären omfattade teater, film och radioteater. Den här månaden tillgängliggör vi också ett antal verk av Lindbergs penna, viktiga texter i det svenska 1900-talets teater- och scenkonsthistoria. Här ges några exempel, men det står fler att utforska på den digitala nyförvärvshyllan:
REGIPROBLEM (1927)
KRING RIDÅN (1932)
GÖSTA EKMAN (1942)
BALETTEN UNDER FYRA SEKLER (1943)
BAKOM MASKER (1949)
Bilderna som syns i inlägget föreställer alla Tora Teje (1893–1970), i olika rollgestaltningar.
Fotografierna är hämtade ur boken Tora Teje. En studie (1919), av Yngve Hedvall.
