Hjalmar Söderberg (1869–1941) var en mångsidig man. Inte minst märks detta i den av dåtidens Radiotjänst inspelade ”En Stockholmskrönika från sekelskiftet”. (Texten återfinns i samlingsvolymen Det mörknar öfver vägen, tryckt 1907.) I inspelningen vandrar Söderbergs röst mellan högt och lågt, och han gestaltar den svunna världens figurer med en melodramatiskt överdriven stämma som imiterar och gäckar.
Ha gärna uppe texten och läs den tillsammans med Söderberg. Hans röst är åldrad och en smula ansträngd, så det underlättar att ha texten för ögonen. Röstens excesser får du på köpet.
”KÄRE LÄSARE, jag vet, att du är lika mycket världsborgare som stockholmare, och jag betviflar icke, att du ännu i förrgår morse intog din frukost – en omelett, en köttbit och litet ost och vin – på trottoarkanten vid Capucinernas boulevard, utanför Café de la Paix. Det var kanske den sista vackra höstdagen – i Paris kommer den ju ibland ett stycke in i december – och du såg med vemod och dock resigneradt det sista, ännu matt bronsgröna bladet lossna från ett naket trädskelett och långsamt dansa ned i din tallrik, medan en blek sol förgyllde luften och husen och de små kvinnornas hår, där de trippade förbi dig på asfalten. Några timmar senare satt du på tåget, som ilade öfver gränsen, och såg solen gå ned i ett frostigt rödt bakom Flanderns kullar, och sent på kvällen rullade du i hvinande snöstorm öfver den mäktiga Rhenbryggan in i Köln. Och vidare norrut gick färden, öfver det stora trista Hamburg med sin pestluft från fletherna och sin gråa spleen öfver Alstern, som skulle göra dig galen om du måste bo där; du gungade öfver Bälten och lät nordanvädret piska dig i synen, och med ett bybud i hälarna gick du lugnt på dina egna fötter nedför »Ströget» i Niels Lyhnes stad och steg ombord på Malmöbåten – och nu är du hemma.
Du är hemma igen och sitter i en skinnsoffa i Rydbergs kafé efter en solidare frukost än den du åt på boulevarden, en nationalfrukost med brännvin och extra smörgåsbord, kanske inte så mycket för att du älskar dieten som för att riktigt sätta dig in i, att du verkligen är hemma. Du betraktar din fädernestad genom rökskyarna från cigarren.”
Läs vidare hos Litteraturbanken.se.
Inläsningen tillgängliggörs här med tillstånd från Sveriges Radio. – Fotografiet, som föreställer Hjalmar Söderberg vid inläsningen av krönikan (hämtat ur Vecko-Journalen nr 36, 1934) har vi lånat från Wikipedia.