Redan år 1930 sände Radiotjänst landets första radioföljetong. Till följd av radioteaterns höga produktionskostnader fattade den dåvarande chefen för radion, Gustaf Reuterswärd, beslutet att styra verksamheten på en något mer lättsmält och mindre kostsam kurs. Resultatet skulle bli den svenska radioromanens födelse.
Först ut var Hjalmar Bergmans Clownen Jac (1930). Verket skrevs direkt för radion på beställning av Per Lindberg, och lästes delvis upp av den då intill döden trötte författaren själv. Programmet betraktas idag som ett av radiohistoriens mest märkvärdiga ögonblick. 1930 saknade Radiotjänst utrustning för att spela in, däremot lever Lindbergs minnen av sändningarna vidare i essän ”Clownen Jac” från 1949.
Det var inte förrän 1939 radion fann ett format som skulle bestå. Istället för beställningsarbeten inriktade man sig nu på framstående verk ur den svenska litteraturhistorien. Emilie Flygare-Carléns roman Rosen på Tistelön (1842) debuterade i det nya formatet, och efter några års avbrott för andra världskriget följde en strid ström av Selma Lagerlöf-romaner. Den nyligen bortgångna och allmänt älskade nobelpristagaren Lagerlöf var en författare som föll tiden i smaken.
Så småningom kom allmänheten att associera skådespelaren Anna Lindahls namn med Selma Lagerlöfs romaner. Under många år ansvarade nämligen Lindahl för uppläsningarna. Om hennes röst skrev signaturen Fale Bure: ”Hon eggade fantasin som få, genom sin speciella talstil, vilken aldrig lade an på att skapa effekter, men som ändå inte var någon annan lik” (GHT, 18 februari 1952).
Av dessa tidiga radioföljetonger finns olyckligtvis ytterst få inspelningar bevarade. Ett antal fragment stod dock pall mot tidens tand – häribland hittar vi några kapitel ur Lagerlöfs romanserie Jerusalem (1901–1902). Med tillstånd från Sveriges Radio kan vi idag publicera två överlevande ljudklipp från sändningarna.
Närmare bestämt rör det sig om ett kortare avsnitt ur andra delens första kapitel ”Murar av guld och portar av bränt glas”, samt en halvtimmeslång inspelning av nästan hela kapitlet ”Gordonisterna”. Lyssna till Anna Lindahls underbara inläsningar i mediespelaren nedanför!
I Litteraturbankens bibliotek finner du förresten inte bara första upplagan av Jerusalem som etext och nedladdningsbar epub. Nu har vi även fogat en senare upplaga med moderniserad stavning till våra samlingar. Denna senare utgåva har kraftigt omarbetats av Lagerlöf. (Till exempel existerade över huvud taget inte det ovan nämnda kapitlet ”Gordonisterna” i den första upplagan.)
Läs mer.
JERUSALEM I (1901)
JERUSALEM II (1902)
JERUSALEM I (1933)
JERUSALEM II (1933)
Här vill vi också tillägga att Anna Nordlund, litteraturvetare och universitetslektor i didaktik, just har utformat lärarhandledningen ”Förstå genom Selma Lagerlöf” i anslutning till en programserie med samma titel för UR.se. Handledning erbjuder dig som svensklärare elevintroduktioner till Selma Lagerlöfs författarskap genom att utnyttja såväl programserien som resurser från Litteraturbankens Skola.
I serien hittar du, bland mycket annat spännande, avsnittet ”Resan bakom romanen Jerusalem”. Lagerlöf genomförde nämligen själv en lång resa till Jerusalem tillsammans med vännen Sophie Elkan innan hon företog att skriva boken. Oavsett du är lärare, elev eller bara nyfiken i allmänhet får du i avsnittet chansen att fördjupa dig i Lagerlöfs expedition till Jerusalem.
Nedan ser du fotografier från Lagerlöfs och Elkans resa i Jerusalem och Egypten. Fotografierna har vi lånat från Kungliga biblioteket. Klicka för att förstora bilderna.
Inspelningarna tillgängliggörs här med tillstånd från Sveriges Radio. – Blogginläggets bild har vi lånat från Kungliga biblioteket.
