Manuskriptet till Blaise Pascals nedtecknade vision. Fotografiet: ActuaLitté.

När Kjell Espmark besökte oss i studion för några veckor sedan var Anna Greta Wide (1920–1965) bara en av alla de poeter han läste in för Litteraturbankens räkning (Georg Stiernhielm, Edith Södergran och Erik Axel Karlfeldt kan också nämnas.) Men som en försmak av de örats skatter som genom Espmarks inläsningar står på tur hos Ljud & Bild förslår Wide långt. Och i Espmarks tolkning blir Wides komplexa dikt ”Pascal. Till 300-årsminnet av Blaise Pascals död” (1964) en stillsam och kontemplativ upplevelse.

Dikten är skriven med anledning av minnet av Pascals död. Men den sista raden (utesluten i inläsningen) bestämmer diktens dag och månad till dagen för Pascals eldnatt. Eldnatten: så kallas den natt, den 23 november 1654, när Pascal drabbas av en gudomlig vision. Pascal skriver ner en kortfattad och kryptisk redogörelse för visionen, viker sedan nogsamt ihop pappersarket och syr in det i sin rock. Och där återfinns det efter hans död. En talisman. Ett ständigt närvarande mirakel.

Anna Greta Wides dikt skrivs med anledning av Pascals död. Men den ställer tydligt den mystiska uppenbarelsens kraft mot den logiska tankens perfektion. Är det en religiös omvändelse som Wide beskriver? Är det den karga tankens otillräcklighet och Guds glädjerika allmakt som skisseras?

Anna Greta Wide ger inga enkla svar. Vi har istället att läsa dikten – här citerad ur Wides sista diktsamling Den saliga osäkerheten (1964).

”Oförvitligt välartade geni.
Flod av glasklara tankar mellan snörräta bräddar
under symmetriskt vuxna och villigt tuktade träd.
Stundom också en världsman med oklanderlig halsduk
och ett högmod av nästan skuldlös subtilitet.
Ändå ett spensligt barn inför altarets stränga låga,
frambärande ditt offer: storhjärnans labyrint.
Alla linjer blev gränser.
Slutligen stod ditt liv
som en ovansklig cirkel inskrivet i Guds ögas
allseende triangel. Fulländat intill skräck.

Tills elden slog ned i dig och brände bort perfektionen
och stormen gick över dig en regnig novembernatt.

23 november 1962.

Fotografiet som föreställer Pascals handskrift har vi lånat från ActuaLitté. Konstverket, av Paul Klee, har vi lånat från The Art Institute of Chicago. – Inläsningen är här redigerad med vissa kvardröjande tekniska skavanker, för vilka redaktionen ber om ursäkt; en mer finslipad version kommer att publiceras när Kjell Espmarks alla inläsningar läggs in i samlingarna i början av 2020. – Läs mer om vårt pågående arbete med Anna Greta Wides författarskap inför jubileumsåret 2020 här.