Oljemålning av Bror Lindh

Tage Aurells (1895–1976) kortroman Viktor (1965) är den egensinniga uppföljaren till den långt tidigare publicerade barndomsskildringen Tybergs gård (1932).

Men medan Viktor först kom ut i tryck 1955, gästade den magnifika uppläsaren Aurell radion redan två år tidigare, och läste där upp den ännu opublicerade romanens tredje del. I dryga 35 minuter läser författaren från manuskripten om huvudpersonen Viktor och dennes prövningar under latingymnasieåren.

Lyssna på inspelningen från 19 oktober 1953 nedanför!

Nattövning. Litterärt och musikaliskt tills ni somnar

Radioprogrammet som Aurell medverkade i hette ”Nattövning. Litterärt och musikaliskt tills ni somnar”, och det sändes som namnet antydde inpå småtimmarna, en gång i månaden. Programmet var en av 1940- och 1950-talets självklara samlingsplatser för den avantgardistiska litteraturen och konsten i Sverige som växte fram under efterkrigstiden. Innehållet var synnerligen blandat – med allt från studentaftonsdiskussioner till tonsatta diktuppläsningar – däremot alltid utmanande.

På initiativ av redaktörerna Karl Axel Arvidsson och Börje Lindell startades radioprogrammet 1947, och under åren besöktes det av en lång rad litterära storheter som Gunnar Björling, Rut Hillarp, Gösta Oswald, Paul Andersson och Rabbe Enckell, för att nämna ett fåtal.

Men programmet kom också att få utstå intern kritik under åren – särskilt som det under slutet av fyrtiotalet redan rådde oenighet om den moderna litteraturens funktion och begriplighet. Debatten, som på kultursidorna fick namnet ”obegriplighetsdebatten”, kom att uppenbara en av allt att döma oöverbryggbar klyfta mellan de äldre generationerna och de yngre experimentlystna fyrtiotalisterna. (Läs gärna vidare i Mats Janssons essä ”40-talet och 40-talisterna” på LB.se!) Denna konflikt skymtade även i den egna organisationen när somliga av Radiotjänsts veteraner motsatte sig programmets och dess innehåll.

”Nattövning” blev just på grund av sin progressiva hållning ett viktigt forum för de unga författarna. Det märks inte minst av att Rut Hillarp nämner redaktionen flera gånger i sina dagböcker, och fägnas när hennes dikter blir antagna.

Tage Aurell, som var betydligt äldre än sina samtida kollegor i ”Nattövning”, kom ändock att inlemmas bland fyrtiotalistförfattarna. Genombrottet med kortromanen Skillingtryck 1943, och senare hans översättningar av Franz Kafkas Slottet och Amerika förvandlade honom till en självklart lysande stjärna bland de yngre.

Tage Aurell (i mitten) på studentafton i Lund den 19 oktober 1961.


Inspelningen återges med tillstånd från Sveriges Radio och rättighetshavarna.Konstverket av Bror Lindh har vi lånat från Värmlands museum. Och fotografiet av Tage Aurell har vi hämtat från Lund universitetsbibliotek.